I tisdags, innan vi åkte till Olofström, tog vår lille pojke sina första steg. Lite skakigt och nervöst men ändå så målmedvetet och bestämt. Nu känns det som att han har bestämt sig. Klart att man måste kunna gå. Livet måste ju bli så mycket roligare. Som mest har han tagit ca 8 steg och nu känns det som att det inte kommer dröja alltför länge tills vi kan säga att han verkligen går. Så sjukt stort och lite overkligt samtidigt. Låg vi inte alldeles nyss på bb med honom?
 |
| -Såhär längs med möbler har jag gått ganska länge nu. Men kanske att det börjar bli dags att släppa taget... Mamma och pappa hurra och hejar så det ska nog gå bra. Kul är det ju också. Tjihoo! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar