Hanging with my homie

I eftermiddag har jag hängt med min buddy Ellion. Det blir ju inte så mycket av den varan nu när mamma har börjat jobba så vi satsade på att hinna med så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Ellion hade lärt sig gå sedan vi sågs sist, coolt. Jag får se lite när jag bestämmer mig för att ta mina första steg. Än har jag ingen brådska.

/Valter

FF

Igår hade jag föräldrafritt. Första gången som jag sov utan mamma och pappa. På tiden tyckte jag, kanske för tidigt tyckte de.
Medan mamma och pappa beskådade vigseln mellan Lotten och Calle (som för övrigt var fantastisk, enligt dem) och dansade runt på dansgolvet, hängde jag med farmor. Och även med gammelmoster. Mycket mysigt och trevligt. De kröp omkring på golvet ett helt dygn för min skull. Sådant gillas.
Nu: bara 1 vecka kvar, sen är det Italia för hela tjocka släkten! Eller närmaste familjen iallafall. Tjohoo!
/Valter

Veckans bästa stund

Det är inte ofta han somnar i famnen. Men ikväll sa jag till mig själv att vi måste träna inför flygresan. Och då blev det såhär mysigt ♥

Dagens sms

Idag fick jag den här underbara bilden när jag satt och slet som värst med scheman och timplaner. Tror ni att jag längtade hem då?

Jag kryper!

På riktigt alltså. Ålat mig fram har jag gjort lääänge. Men nu kände jag att det var dags att börja låta knäna ta lite stryk och inte bara min vänstra stortå.






Nu har pappa varit hemma med mig i en vecka. Det är mysigt, tycker jag. Han också. Trots att jag idag bara sov 40 min på förmiddagspasset och 20 minuter på eftermiddagen. Jag vill ju passa på att busa och mysa extra mycket med honom såklart. Tydigen tyckte han att det var ganska skönt när mamma kom hem vid 16-tiden så att han fick lite avlastning. Jag som är världens smidigaste bebis.

/Valle

8 år och 11 månader

Idag firar vi dubbelt. Vi firar 8 år tillsammans och 11 månader tillsammans med världens bästa pojk.
Helt otroligt att det är 11 månader sedan han kom till världen. Vad gjorde vi innan dess? Förutom att sova då förstås.
Otroligt är det också att jag och min fästman har hängt ihop i 8 år. Snart dags för bröllop kanske?

Lyxiga helger

En av fördelarna, eller kanske rent av den enda fördelen, med att börja jobba igen är att helgerna känns ljuvliga. Få vara lediga tillsammans hela familjen. Att få vara med Valter så mycket. Sen att det hade varit ännu mer ljuvligt om han hade kunnat bjuda på en sovmorgon på helgen, dvs längre än 05.20, är en annan sak.
Denna helgen var dock inte alls som en helt vanlig helg. I lördags var det dags för min blivande makes svensexa. Så skönt att det är gjort och att jag inte behöver hålla hemligheter längre. Det är nämligen inte alls min starka sida. Det hade iallafall varit riktigt lyckat. Jag och Valter hade också det gott. Först ett besök hos Lotten & Lea sen häng och övernattning hos farmor. Mys.

 

Jag lever

Jodå, jag överlevde faktiskt första dagen på jobbet. Ok, jag har tänkt på Valter mer än vad jag har tänkt på scheman, kursplaner och undervisningstid. Men det var ju bara första dagen, när eleverna kommer nästa torsdag kommer det där nog bli tvunget att ändra sig.
Det bästa med dagen: att se Valters glada ansikte när jag kom hem.
Bara 3 dagar kvar till helgen.

Last day...

Idag har det varit min sista dag som föräldraledig. Usch och tvi...

Dagen har i och för sig varit otroligt mysig. En nöjd liten Valter i princip hela dagen. Vi började dagen med att pappan fick sovmorgon. Jag och Valter passade på att leka och mysa och sen ta en förmiddagspromenad. Valter somnade i vagnen och jag passade på att ta en kopp kaffe (ok då, ett chokladsnitt också) ute i trädgården. Efter lunch var det dags för ett besök hos audionomen. Jag fick lite dåligt samvete för att vi varit så dåliga med att använda hörapparaterna den sista tiden, ska bli ändring på det nu. De gjorde en mätning på lillfisen och det gick hur bra som helst. Helt tyst och lugn satt han i min famn flera minuter och lät sig bli testad. Bra gick det också. Kanske är det så att han inte alls behöver några apparater. Som vi tror och har trott hela tiden. Nåväl, tiden får väl utvisa.

Efter besöket åkte jag och Valter hem till Hanna och Ellion. Mysigt som alltid att umgås och låta grabbarna leka. De har hittat någon rolig lek som går ut på att de är ute efter samma leksak. Ellion, som är snabbare och smidigare, tar en leksak. Kryper iväg med den och släpper den när Valter kommer efter och låter lite. Så kan de hålla på hur länge som helst. Sötisar.

Ikväll har vi mest myst och busat. Och fällt en liten tår vid nattningen. Jag då alltså. Tycker just nu lite synd om mig själv och undrar hur herregud det här ska gå. Förstår ju innerst inne att det kommer, måste, gå bra.

Är så nöjd med det här året som mammaledig med världens bästa Valter. Det har inte alltid varit lätt och smidigt. Definitiv inte i början. Men jag har alltid älskat att få umgås så mycket med min lille son. Världens bästa ♥
Nu är det Dannes tur. Lyckost honom...

Några minuter gammal.

10 månader och 24 dagar gammal.

Sommarresumé

Det har varit en härlig sommar. Jag har kommit på en massa roliga nya saker, som t ex att:

- det är roligt att bada i havet, särskilt att sitta och möta vågorna
- det är kul att gunga
- vår trädgården är härlig, att sitta på en filt med lite leksaker omkring sig är livet (och att äta och annat grässtrå)
- det är mysigt att ta en liten kvällspromenad i vagnen i kvällssolen
- gå och lägga sig lite senare eftersom det är ljust så länge
- både mamma och pappa är lediga en hel del tillsammans, det är allra bästa är ju när vi hänger alla tre.

/Valter

PS. Imorgon börjar tydligen mamma jobba efter snart 11 månaders häng med mig. Hon pussade extra på mig ikväll och jag hörde nog hur hon fällde en liten tår när hon sa godnatt. Stackars mamma...

Regn & åter regn...

"Hit med gummistövlarna, mamma!"

"Och hit med en kanelbulle, pappa!"

Det har varit mycket av den varan i sommar. Regn alltså. Idag skulle vi, med facit i hand, passat på att vara ute på förmiddagen då det åtminstone var uppehåll. För i eftermiddags och ikväll har regnet stått som spön i backen. Hade precis satt på Valter kläder och börjat göra iordning oss själva för att gå en liten promenad och kanske hitta lite blåbär, men fick tänka om när vi kom utanför dörren. Det har blivit städning och bakning (av tre sorts kakor minsann) istället. Inte fy skam det heller dock, iallafall inte såhär i efterhand. Valter fick också provsmaka lite kanelbulle. Självklart smakade det smaskens. Mycket godare än både lunchen och middagen. Inte jättekul att äta mat nuförtiden. Gröt, välling, yoghurt och frukt är bäst. Och kanelbullar då förstås.

Högljutt...

Ja, den lille är ganska högljudd nuförtiden. Inte så att han är arg. Eller ledsen. Bara väldigt högljudd. Han har väl mycket att säga, antar jag. Vi provar lite olika metoder för att han ska förstå att det inte alltid passar sig, eller är vidare skönt för öronen, att prata så högt. Vi säger schhhh, håller för öronen, pratar lugnt och stilla med honom, ignorerar beteendet...ja, osv osv. Vet inte vad som är rätt egentligen. Antagligen ingenting, eftersom han bara är 10 månader och inte fattar alls vad vi håller på med. Allra minst när vi lugnt och stilla säger "Valter, det är inte så skönt för mammas och pappas öron när du pratar så högt. Prata gärna med lite mindre bokstäver, tack." Och nej, ibland har vi inte alls vidare bra tålamod. Då har vi ingen taktik alls.

Sprutdags

Under sitt 10 ½ månads liv har Valter redan hunnit med att få tre sprutor. Och mamman har varit med varje gång. Inte så anmärkningsvärt kanske ni tycker. Men om ni visste hur spruträdd jag är skulle ni nog ändra uppfattning. Första gången var jag så nervös och orolig att jag tänkte be Danne ta ledigt från jobbet för att följa med i mitt ställe. Men det gick faktiskt bra. Över förväntan. Därför har både andra och tredje gången, som var idag, gått riktigt fint. Är faktiskt lite stolt över mig själv. Och över min lille kille såklart, som faktiskt är den som blivit stucken. Och inte sagt ett knyst. Han är duktig mitt lille hjärta ♥

Ursäkta suddigheten i bilen. Han har lite svårt att vara stilla nuförtiden.

Visst gillar han att gunga!

Helt plötsligt var det ändå ganska skoj. Särskilt när man får lite fart. Där i början vågade ju mamma knappt putta på gungan för att hon var rädd att jag skulle ramla av. Klart att det inte är kul då. Nu killas det lite magen när jag gungar och då skrattar jag så att jag kiknar. Tjohoo!

Kompisar

Valter har många fina kompisar. Många som var självklara redan när han låg i magen. Någon som inte var lika självklart var Ellion. Just eftersom mammorna inte kände varandra på den tiden. Men nu gör de det. Och det är ju jättebra. För de här fina killarna är otroligt söta ihop. Och mammorna har otroligt trevligt ihop. Bara fördelar alltså. Förutom att en av mammorna (dvs jag) ska börja jobba om lite mer än en vecka.

Åsasjön

Idag har vi tagit det lugnt hemma. Både föräldrarna och sonen ansåg sig behöva det efter en hel del bilåkande och flängande de sista veckorna. En liten tur upp till Åsasjön orkade vi dock med. Det bjöds inte på strålande sol, men var ganska behagligt ändå. Vattnet var dock kallt så det fick räcka med ett snabbt dopp för den lille och sen var det filten som gällde. Hade han fått bestämma så hade han nog stannat i vattnet längre. Men nu är det inte han som bestämmer. Inte än iallafall.

Finbesök och Borås djurpark

I måndags fick vi besök av finaste familjen Siberg. Som vi har längtat efter dem. I måndags tog vi det rättså lugnt. Eller ja, så lugnt man kan ta det med en 10-månaders och en 13-månaders. Mysigt var det iallafall. I tisdags blev det ett besök i stan, lunch på piren och lite strosande och shopping. På kvällen, när småfisarna sov, dukade vi upp med italienska delikatesser och godaste vinet i uterummet och njöt tills vi stupade i säng. I onsdags for vi iväg till Borås djurpark och spenderade dagen med att titta på apor, giraffer, björnar, lejon och andra djur. Valter och Olle var väl i ärlighetens namn inte alltför intresserade, men vi vuxna tyckte att det var mysigt. Och som sagt, väldigt mysigt att få hänga med Sibergarna. Som alltid ♥

Två unga herrar som inte gjorde lunchen helt smidig för sina föräldrar.

Men visst var det mysigt ändå. Trots att vi strax efter kortet
hade tagits fick flytta in för att det började regna...

Bästa killen. Stoltaste mamman.

Förväntansfulla. Iallafall de stora.

"Vad är detta för djur, Olle?"

"Fråga min pappa, han vet."